Just another WordPress.com site

Time flies

Vilket väder! Underbart!
Lite vår i luften idag 🙂

Jobbade till stängning idag så det blir lite gröt och soffläge, börjar halv sju imorgon så det blir tidigt i säng.
Ville bara skriva lite om alla dessa små barn som ”bor” på förskolan, vad händer? Har vårt samhälle blivit så att föräldrarna inte ska hinna njuta av sina barn längre? Eller jagar man alla statusprylar, så som vackra villor, bilar och perfekta hem så mycket fast man egentligen inte har råd? Jag vet bara att alla dessa föräldrar vaknar upp en dag med att barnen flugit ut och man undrar vart tiden tog vägen?

Eller kan det vara så att man som förälder idag inte vet att man har rätt att arbeta deltid tills det att barnen fyllt 12?

Jag vet inte, men jag känner sorg för dem föräldrarna som missar så mycket dyrbar tid med sina barn…

För 25 år sedan arbetade jag på en småbarnsavdelning och då hade vi barn mellan 9-15, som mest. Visst var det enstaka barn som gick till fyra och ibland halv fem, men de flesta var där som mest mellan 9-15.
Idag arbetar jag också på en småbarnsavdelning, de flesta barnen är mellan 1-2, vi har inga 3-åringar. Många av våra barn kommer vid halv åtta och går till halv fem, det är långa dagar för så små. Men vi har också barn som kommer vid halv sju, kvart i sju och blir kvar till någonstans mellan fem, halv sex!? Mycket gråt och ibland nästan apatiskt beteende och jag förstår det. Jag som vuxen skulle aldrig orka arbeta 11 tim om dagen, inte i den miljön iaf.

När dem kommer hem med dessa barn så kan det inte bli mer än en vällingflaska och sova. När hinner man se barnens utveckling, när hinner man lära känna sitt barn och dess nya stadier, det händer ju så mycket mellan 1-2 års ålder?

Jag är så tacksam över hur mycket tid jag faktiskt haft med mina tjejer när dem var små. Jag tog beslutet att arbeta deltid i alla år, utom en kort period då jag hade flextid och dotterns pappa lämnade och jag hämtade. När jag sedan blev ensam så märkte jag inom loppet av två månader att heltid inte var nåt för mig. Hon orkade ingenting hemma då, bara konflikter blev det. När hon gick i femman trappade jag upp till 37t/v och i sexan till heltid.
Men när dem var små så orkade vi gå till affären efter förskolan, spela spel eller leka, och jag känner att för mig fanns inget annat val. Jag ville vara med och se mina barn utvecklad, jag ville framförallt fostra mina barn.
Jag känner inte på nåt sätt att jag offrat något, jag är tacksam för all tid, jag vet att jag känner mina barn och det har gett oss den kontakt vi har idag. Nu är dem ju vuxna, iaf en av dem.

Önskar att jag på nåt sätt kunde få föräldrar med små barn att förstå hur jäkla fort tiden har gott…

20121115-195432.jpg

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Etikettmoln

%d bloggare gillar detta: